Christina och jag har ju kollat på höstblomningen på Peloponnesos flera höstar. Men i år har vi möjlighet och besöka växtlokaler lite senare på året än vi gjort tidigare.
Crocus goulimyi blommar rikligt nu bakom bageriet. Jag tror lökblomningen är lite senare än förra året. Så det kommer nog finnas blommande exemplar länge än.

Crocus boryi är väldigt spridd på Manihalvön. Och blommar rikligt nu.

Crocus niveus kan vara lite svårare att hitta. Vi fick tips om en lokal som låg mitt mellan två andra lokaler som vi redan kände till. Fördelen med denna var att den var lätta att traska runt i.

Ibland har vi tur. Vi kom till en helt nyöppnad vägsträcka och där vid sidan var det knallgult av Sternbergia lutea.

Allium callimischon är väldigt vanlig. Oftast tror man att det är en väldigt torr och utblommad växt. Men går man lite närmare och tittar på blommorna så ser man att dessa är riktigt fräscha.

Allra längst ner på Manihalvön började Drimia maritima visa tecken på liv.

Vid Ρωμαϊκά λουτρά står bladen av Arisarum vulgare tätt. Men endast en blomma lyckades jag hitta.

Här finns även massor av vackra bladformer av Cyclamen graecum. Många blad är väldigt små. Men det kanske inte är så konstigt efter som det antagligen är den torraste platsen på Peloponnesos.

 

Dagens roligaste fynd var en lokal med (höstblåstjärna) Prospero autumnale. Det låter ju inte så märkvärdigt för denna växt växer ju precis över allt. Men just denna formen finns nog bara i en känd lokal. I vanliga fall har den trådtunna blad. Men här var dom väldigt mycket bredare än normalt.