Nu känns det som det regnat i en evighet. På tre veckor har vi endast haft tre regnfria dagar. Det har inte varit så farligt som det kan låta. De flesta dagarna har vi sett sol och kunnat vara ute utan att bli dyblöta. Men de senaste dagarna har skurarna kommit tätt. Och de har känt på sig när vi stigit utanför ytterdörren. Då har molnen öppnat sina kranar så det bara har varit att vända 180 grader och ta skydd inomhus.  Igår fik vi 54 millimeter så nu har vi uppnått månadsmedelvärdet för december. Så nu kan det gärna ta slut.

Det är sällan det kommer så mycket regn att de når ovanför stenarna i floderna. Men nu kan vi se vattnet som rinner ut i vår fina badvik. Då är inte vattnet medelhavsblått längre. Lite mer som kaffe med mjölk. Åker man en bit upp i bergen så kan man se det bruna flodvattnet bilda vackra stråk i havet. Om det blir riktigt långvariga och kraftiga är det bäst att stanna hemma. För då kan vägar spolas bort. I år har vi inte haft några sådana incidenter. Dom kraftiga nedfallen har däremot drabbat både Kreta och de Joniska öarna.

Regnet har sina fördelar också. De flesta av våra växter har mått bra av att få fylla sina celler med lite mer vatten.
Trädtaklöken har tappat många blad under värmen och de som har varit kvar kar de knutit ihop i en hård boll. Men nu öppnar bladrosetterna sig och bladen sväller.

Det bli mycket inomhussysslor när vädergudarna är emot en. Idag bakade jag surdegsbröd på förmiddagen och Christina bakade lussekatter efter lunch. Så nu funderar jag på om vi måste köpa en ny frysbox.

Om vi har lite tur med morgondagens väder så tar vi adventsfikat ute på altanen i morgon.