Planen för dagen var en långvandring upp till Hotell Faraggi för att äta lunch på deras veranda. Därifrån ser man djupt ner i ravinen samtidigt som man ser Taygetos toppar.

Väderleksrapporterna sa lite olika saker. Regn skulle det bli men när var frågan. Det fick bli en egen rapport som skapades på vår balkong med utsikt. Inga mörka moln i sikte så det var bara att spänna på sig kängorna.

Den första biten blev den brantaste med många fina vyer i ryggen ner mot Kardamyli och havet.

Strax ovanför kapellet Hagia Sophia besökte vi en mycket stilren privatträdgård, skapad av Katerina Georgi. Trädgårdskulturen i Grekland är inte så välutvecklad, så det var extra roligt att se en så fin trädgård just här, bara några kilometer från vårt kommande boende.

Här uppe en bit från kusten finns många tomter som säljs till humana priser. Jag tror Peter blev lite sugen på ett köp här. En tomt med Euphorbia på muren måste vara hans dröm. Men ytan på denna är i minsta laget.

Än var det många steg kvar tills vi skulle nå vårt lunchställe. Förbi det lilla kapellet som knappt syns på bilden och en bra bit till. När vi äntligen nådde Hotell Faraggi som alltid är öppet – så möttes vi av en skylt att det bara var öppet fredag, lördag och söndag i november! Och eftersom dörren var låst så måste det vara en annan veckodag. Det var bara att vända och ta en annan väg ner. Och inga matställen skulle vi nå förrän vi var nere i Kardamyli igen.

Med tomma magar och spänstiga steg gick vi raskt nedför genom vackra byar, spännande raviner och olivlundar. Eftersom vi gick med näsorna åt havet hade vi fantastisk utsikt hela tiden

Sista biten gick på snabbt nedför på gamla stenvägar. Vi ville ner innan solen försvann i havet.

Men det visade sig att solen i Grekland går ner mycket senare så här års än i Sverige.