När man hamnar i en ny miljö så finns det mycket att upptäcka. Träden, arkitekturen och gatulivet är sådant man upptäcker utan ansträngning. Det kommer på en automatiskt. Men de små sakerna kräver lite mer. Och jag bestämde mig för att sätta fokus på de små sakerna. En av anledningarna till detta är att jag alltid varit en usel macrofotograf. Så jag bytte till ett macroobjektiv på kameran och gav mig ut.
På stränderna växer denna lilla blomma på långa stänglar. Trots att vinden var måttlig vajade stänglarna mer än lovligt. Men jag hittade några stänglar som rörde sig lite mindre. Det blev ett 20 tal bilder och ingen jag blev direkt nöjd med.

Då var det lättare med detta snäckskal som är hårt fixerat i berget. Och så är ju det betydligt större än blomman.
Jag tror att snäckskalet har varit helt inneslutet men på grund av eroderingen så tittar de fram.

Jag går dagligen förbi ett litet träd med dessa läckra förställningar. Egentligen så behövs inget macroobjetiv för förställningen är lite större än ett hönsägg.

Djur finns det gott om i vår olivlund. Ibland kommer de på besök ända upp på altanen. Denna vad det nu är tog nog sig en tupplur för den hade inga planer på att flyga.

Men lättast är ändå att fotografera djuren när de är döda. De ger en tid att testa många vinklar och kamerainställningar.
Jag inser att det krävs mycket mer övning för att bli en hyfsad macrofotograf.