Nu har jag börjat på min strålning. Idag var andra gången och jag hade sett fel på tiden. Jag var på plats en dryg timme för tidigt. Men jag kom in med en gång för det hade uppstått en lucka i mitt behandlingsrum. Det kan man kalla effektiv behandling. De är inte bara effektiva på strålbehandlingen. De är mycket hjälpsamma och vänliga också.

Nu bor jag vardagarna på Högsbo patienthotell. Här är det helpension. Kaffe och en frys och ett kylskåp med godsaker står till gästernas förfogande dygnet runt. Priset per dygn är överkomligt. Hundra svenska kronor!
Rummet är stort och fint men de flesta väggkontakterna satt på fel sida sängen så jag har kompletterat rummet med en fördelningsdosa.

Taxi mellan boendet och Sahlgrenska ingår i priset. Men jag föredrar att ta spårvagnen dåfår jag en promenad till hållplatsen och så blir klimatavtrycket lite mindre.
Jag har mycket tid att slå ihjäl. Då är spårvagnen ett utmärkt färdmedel som tar mig till nya platser.

Jag får hela tiden uppdateringar om vad som händer hemma.  Hönsbesättningen har hela tiden förändras. Redan innan jag åkte till Sverige så blev två hönor och en tupp rovdjurens byte. Så nu får de hålla sig i hönsgården där förhoppningsvis varken rovfåglar och schakaler kommer åt dem. En höna var lite krasslig så hon nackades och grävdes ner. Tre tuppkycklingar blev Dottymat. Nu går fyra hönskycklingar och en tuppkyckling med dom vuxna djuren. En vuxen höna kom inte överens med kycklingarna så henne åt Christina och Filippa upp.

Det går relativt bra att vara i Sverige. Jag får ju träffa mina barn och barnbarn. Men saknaden efter Christina och Dotty är rätt jobbig.