Förhoppningsvis har jag bara en och en halv halländsk vinter kvar att uppleva. Min passion är att odla min trädgård och vandra i naturen. Och detta är sällan trevligt att göra i det halländska vinterklimatet. Därför åker Christina och jag ofta bort på vintern och upplever andra kulturer och andra stigar under vintern. Så sex dagar efter vi kom hem från vår senaste resa så skakar kroppen i längtan efter en annan plats med ett annat väder. Här kan ni se några sköna vandringsställen.
Kategori: Okategoriserade
En välgörande semester
Det är vad Christina och jag just haft. Denna gång gick trippen till Teneriffa. På Playa de las Américas och Los Gigantes kan man ligga i en solstol vid poolen och dricka paraplydrinkar. Det är antagligen rogivande på sitt sätt. Men inte riktigt vår grej. Vi gillar det vilda Teneriffa där vi kan vandra och stressa av på ett 100-procentigt sätt. Vi blir inte så fysiskt utvilade. Oftast värker benen av ansträngning när man gått en hel dag upp och ner genom raviner. Men huvudet blir tomt på alla måsten och alla andra betungande tankar. I vildmarken finns bara plats för njutning.
Under två veckor hann vi bo på fyra ställen. Men den mesta tiden tillbringade vi på Anaga-halvön. Anaga är vilt, otillgängligt och enormt vackert. Här finns de häftigaste vandringslederna, de vackraste stränderna och de mest pittoreska byarna. Däremot finns det ingen utbyggd service. Butikerna i byarna är inte mer än hål i väggen, om det finns någon alls. Restauranger finns, men de stänger tidigt när alla dagturisterna lämnar byarna och stränderna i sina turistbussar och bilar för att ta sig tillbaka till solkusten.
Almáciga, en liten pärla till ort som ligger perfekt för vandring och surfing för de som gillar den sporten.
Surfare på Playa de Almáciga. Här går också fint att bada om inte vågorna är för stora.
Vandring ovanför Playa Tamadiste.
Playa de Benijo räknas som en av världens vackraste stränder. Här trängs fotograferna i solnedgången.
Runt Pico de Teide finns också många bra och vackra vandringsleder
En osannolik granne. Patrick Leigh Fermor!
En superhjältes boning hittar man vid Kalamitsi Beach söder om Kardamili. Bara en mil från vår tomt hittar man denna fina strand. Patrick Leigh Fermor bodde där ända fram till sin död 2011. Hans bedrifter var många men för grekerna är han mest känd som krigshjälten som organiserade kretensarnas motstånd mot den tyska ockupationsmakten. Men kriget har sin tid och freden har sin. Och Patrick Leigh Fermor var inte sysslolös när han slutade kriga. Då skrev han – om ej så fort. Först 2007 gick han över från penna till skrivmaskin. Som författare har han fått många utmärkelser (hade han varit svensk så skulle han suttit i akademin). Själv kommer jag inte ihåg om jag läst några av hans verk. Men jag är väldigt sugen på att läsa ”Resor i södra Peloponnesos”.
Livgivande vatten
Utan vatten står man sig slätt. Och nu har jag fått bilder från tomten i Grekland där jag ser att en vattenledning håller på att dras till tomten. Men är inte slangen lite väl tunn? Men det är ju skönt att veta att både vatten och el nu finns framme.
Hur ser driftssäkerheten ut på vatten och elnäten i Grekland? Jag har fått indikatorer på att de inte fungerar så bra och väldigt lite gör för att få det bättre. Efter vad jag hört så diskuterar lokalpolitikerna frågan mycket. Men de har väldigt svårt att komma till beslut. Både el och vatten finns det nog gott om men det vill till att ta vara på det på ett smart och solidariskt sätt. Men vi ska nog klara oss bra trots att standarden på nätet är undermåliga. Vårt inkommande vatten går till en bufferttank så därför kan vi klara ett kortare driftsstopp. Varmvattnet värms av solen med stöttning av el-patron. Varmvattenledningarna är isolerade och en cirkulationspump cirkulerar hela tiden vattnet så att det alltid finns varmt vatten vid tappställena.
Det optimala boendet!
Jag har gått otaliga optimeringskurser genom jobbet. Men att optimera processkretsar och hus har tyvärr inget gemensamt. Men har man en fru som har arkitektutbildning, bra pennor och linjaler så går det bra ändå. Vi ska ju bygga ett grekiskt hus. Då kan man tycka att vi ska använda grekiskt tänk. Men jag tror inte de har så mycket tänk. Det känns mer som om det blir som det blir. Men jag är nog bara fördomsfull. Antagligen tänker de bara på helt andra saker när de tänker hus.
Vi började med att studera skisser som vi gjort till ett hus vi aldrig fick byggt i Sverige. Där fanns många goda idéer och lösningar. Sen började vi rita. Och förkasta skisser och rita om. Till slut hade vi en idé som vi skickade till byggmästaren. Och så sa han vad han tyckte var onödigt dyrt att bygga. Så vi ritade om och bollade husskisser fram och tillbaks med vår byggmästare – tills vi hade något som vi var rätt nöjda med. Och optimerat kan vi verkligen kalla det. Inte en enda kvadratmeter golvyta i onödan. Byggmästaren blev till slut rätt imponerad och säger att huset kommer att fungera som en maskin.
Men även om ritningarna är klara så återstår det massor med detaljer att besluta om.