Drömmar om ett berg

Havet har alltid varit en del av mitt liv. Jag började tidigt segla och fiska. Och ännu tidigare, redan innan jag kunde stå på egna ben, så gillade jag havsbad. Idag vistas jag sällan ute på havet. Men badar i det salta vattnet gör jag så ofta det ges möjlighet. Vad fick mig då att ge upp båtlivet? Jo, bergen. Efter den första resan till Dolomiterna var jag fast. De fantastiska vyerna, den intressanta floran och den sköna och fridfulla vandringen får mig att må som allra bäst. Det har avverkats många berg sedan den där första resan till Dolomiterna.

Men nu är det ett berg som intresserar mig mer än alla andra. Taygetos som kommer att bli min granne i öster om ett år. Med sina 2.404 meter kommer jag förhoppningsvis få se många soluppgångar över berget.

När jag har flyttat till foten av Taygetos så hoppas jag att hälsan ska tillåta att jag utforskar omgivningens alla stigar. Och gott om stigar finns där. De har utnyttjats i tusentals år. För väldigt länge sedan myllrade de av Spartas krigare och fåraherdar. Eftersom många av lederna är stensatta så har de tålt trycket av många fötter. Tyvärr finns det inte så många GPS-spår över stigarna. Men det är väl något jag får ta itu med när jag väl är på plats.

Om man vill göra det lite extra besvärligt för sig så kan man alltid lämna stigarna och vandra i flodbäddarna.

Många har en föreställning att Grekland är fattigt på växter och sönderbränt större delen av året. Men de kan inte ha mer fel. Stora delar av Grekland är grönt året om. Och Peloponnesos har en artrikedom som överstiger Sveriges flera gånger om.  Den mest intressanta tiden för växtnördar är i månadsskiftet oktober-november. Då har regnen satt fart och väckt alla lökväxter. Men det finns mycket att se långt in på försommaren. Cyklamen är ett släkte som växer både högt och lågt och i tusental.

Överallt på Taygetos stöter man på spår av tidigare generationers ansträngningar. Det får fantasin att skena iväg i de mest underliga banor.

Ett skelett! Det känns stort.

Nu reser sig vårt grekiska hus mot skyn. Hade jag byggt i Sverige hade jag nog föredragit en stomme av trä. Jag är löjligt förtjust i limträ. Men vi får ta seden dit vi kommer och att bygga jordbävningssäkert kan de säkert mycket bättre i Grekland. (Bilderna har byggmästaren tagit)

Isoleringen är inte överdrivet tjock. Men med tanke på att ytterväggarna är 50 cm tjocka och det mesta utgörs av natursten så ska nog det fungera perfekt.

Jag tror att övervåningen ska stå fritt från undervåningen för att få den jordbävningssäker. Men här hänger armeringen ihop genom våningarna. Fast det går naturligtvis att kapa armeringen mellan gjutningen av underplan och överplan.

Livgivande vatten

Foto: Panayotis Hioureas

Utan vatten står man sig slätt. Och nu har jag fått bilder från tomten i Grekland där jag ser att en vattenledning håller på att dras till tomten. Men är inte slangen lite väl tunn? Men det är ju skönt att veta att både vatten och el nu finns framme.
Hur ser driftssäkerheten ut på vatten och elnäten i Grekland? Jag har fått indikatorer på att de inte fungerar så bra och väldigt lite gör för att få det bättre. Efter vad jag hört så diskuterar lokalpolitikerna frågan mycket. Men de har väldigt svårt att komma till beslut. Både el och vatten finns det nog gott om men det vill till att ta vara på det på ett smart och solidariskt sätt. Men vi ska nog klara oss bra trots att standarden på nätet är undermåliga.  Vårt inkommande vatten går till en bufferttank så därför kan vi klara ett kortare driftsstopp. Varmvattnet värms av solen med stöttning av el-patron.  Varmvattenledningarna är isolerade och en cirkulationspump cirkulerar hela tiden vattnet så att det alltid finns varmt vatten vid tappställena.

Polylimnio WATERFALLS 36°59’3″ N 21°51’17” E

 

Det optimala boendet!

Jag har gått otaliga optimeringskurser genom jobbet. Men att optimera processkretsar och hus har tyvärr inget gemensamt. Men har man en fru som har arkitektutbildning, bra pennor och linjaler så går det bra ändå. Vi ska ju bygga ett grekiskt hus. Då kan man tycka att vi ska använda grekiskt tänk. Men jag tror inte de har så mycket tänk. Det känns mer som om det blir som det blir. Men jag är nog bara fördomsfull. Antagligen tänker de bara på helt andra saker när de tänker hus.

Gamla traditionella stenhus under renovering.

Vi började med att studera skisser som vi gjort till ett hus vi aldrig fick byggt i Sverige. Där fanns många goda idéer och lösningar. Sen började vi rita. Och förkasta skisser och rita om. Till slut hade vi en idé som vi skickade till byggmästaren. Och så sa han vad han tyckte var onödigt dyrt att bygga. Så vi ritade om och bollade husskisser fram och tillbaks med vår byggmästare – tills vi hade något som vi var rätt nöjda med. Och optimerat kan vi verkligen kalla det. Inte en enda kvadratmeter golvyta i onödan. Byggmästaren blev till slut rätt imponerad och säger att huset kommer att fungera som en maskin.

Men även om ritningarna är klara så återstår det massor med detaljer att besluta om.

Jakten på ett boende

När vi väl bestämt oss för att det var här vi ville bo så gjorde vi som man gör i Sverige. Vi sökte på mäklarsajter Med en gång förstod vi att det är milsvid skillnad mellan svenska och grekiska mäklare. När man söker runt på nätet upptäcker man snabbt att många objekt finns på flera olika ställen, och de behöver inte ha samma pris. Men priset betyder inte så mycket då det oftast är köparens marknad. Många objekt har legat ute väldigt länge så om man fastnar för något så är det bara att börja förhandla med bud långt under det begärda priset.

Objektbeskrivningarna är oftast inte så mycket att hänga i julgranen. Det som är mest förbryllande är var objektet ligger. Ofta står det ett ortsnamn och så finns det en karta med en plupp på. Det är bara det att pluppen och orten kan ligga flera kilometer ifrån varandra, ibland mil.  Så begär GPS-position om du vill vara säker. Tomtkartor presenteras sällan ihop med objektbeskrivningen. Det beror antagligen på att det inte finns något centralt fastighetsregister. Därför behöver både köpare och säljare en advokat som gör upp om affären. Men bästa sättet att söka hus eller tomt på är att göra det på plats. Och ofta har mäklare fler objekt än vad man kan se på deras sajter. Och det är olika hur bra mäklarna hittar till sina objekt. En gång åkte vi runt flera timmar utan att hitta alla tomter. När jag frågade mäklaren om han inte använde GPS så sa han sådant använder inte vi. Jag funderade på om jag skulle ge honom en lektion i hur man använder mobilens GPS. Något du kommer att reagera på om du letar hus eller lägenhet på grekiska sajter är hur bristfälligt stajlade bostäderna är. Diskbänken kan vara full med disk och sängarna obäddade och fyllda med smutsiga kläder. Men ge inte upp. Det finns många och helt fantastiska objekt även om du kanske inte hittar dessa på mäklarsajterna.

Denna tomt i Kardamyli var vi väldigt intresserade av tills vi såg tomtritningen. Det tog ett tag innan vi förstad att ritningen inte var en teckning av en överkörd bläckfisk.

Kardamyli är en mycket gammal och trevlig ort. Men där hamnade vi inte utan vi hamnade i Agios Nikolaos som inte är fullt så anrikt.