Nu har jag gjort min sista strålning. Jag tror det blev 35 sammanlagt. Jag har tagit del utav all information jag fåt Och mest skrämmande var allt som står i informationsbroschyren om biverkningar. Oj vad mycket man kan råka ut för som gör livet till en plåga. Men jag har nog klarat mig rätt bra. Det enda som känns har varit lite svada i urinröret vid några tillfällen. Det har jag kunnat lindra rejält genom att dricka mycket och skölja ut systemet.
Personalen på Strålbehandlingen Har varit helt underbar och alltid mött en med ett glatt leende och tagit tid på sig för att kunna ge den bästa möjliga vård.

Att få packa väskan och lämna patienthotellet var en stor upplevelse. Inte för att det var något fel på att bo där. Servisen är förstklassig och rummen är stora och fina.
Lite tråkigt och oroväckande var att det smög sig in Corona på boendet dagen innan jag skulle lämna stället. Det blev lite extra tester för de boende men jag har inte hört att det skulle spritt sig till fler.

Idag lämnade jag Göteborg med flyg och mellanlandade i München för att slutligen hamna Thessaloníki. Det är extra jobbigt att flyga nu med alla krav på vaccin och provtagningar m.m.
Här kommer jag vara tills i morgon då jag flyger vidare till Kalamata för att slutligen hamna hemma.

Jag hamnade på en ort med en jättelång sandstrand som ligger syd öst om Thessaloníki. Det var närheten till flygplatsen och det öppna havet som avgjorde valet av hotell. Härifrån har man magnifik utsikt över den vida viken och på andra sidan tornar det snöklädda och fantastiskt vackre Olymposmassivet upp sig.
Men väljer man hotellets billigaste rum så blir i stället utsikten denna.

Men jag behöver inte sitta på rummet när det finns serveringar nere på stranden. Och jag ska ju hålla blåsan i trim. Och bättre ställe att göra det på är svårt att hitta.
I morgon bär det av hemåt. Då får jag puss Christan, Dotty och hönor och tuppar. Det ska bli underbart.