Nu plockar vi fram millimeterpapperet

Nu går vi in i en ny fas. Huset i Sverige kommer antagligen säljas inom några dagar. Och med det så behöver vi inte ägna all tid åt att snygga till inför visning.

Och huset i Grekland är putsat på insidan. Det liknar mest en krigsbunker nu. Men med färg, kakel och tadelakt så ska säkert bunkerkänslan försvinna.

Så nu måste vi leverera inredningsritningar och bestämma material till huset. Efter som måttangivelserna på grekiska husritningar inte är så m.m. exakta som på svenska husritningar så får vi räkna med att byggmästaren drar ifrån eller lägger till där det behövs. Detta är inga stora problem då allt är platsbyggt

Så här ser en skiss vi skickar till byggmästaren ut.

 

Snart under tak

Efter lång väntan har vi fått uppdateringar om hur långt vårt husbygge kommit. Och det har inte gått fort den sista tiden. Vilket är bra. Vi kan ju inte flytta in tidigare än planerat.
Bilderna är tagna av vår byggmästare Panayotis Hioureas


Nu har stenarbetet kommit en bra bit på väg. Inom några dagar ska väggarna vara klara och taket börja konstrueras.


Gästvåningens väggar byggs av skickliga hantverkare som inte lämnar något åt slumpen.


Högt och smalt, lite likt ett klassiskt tornhus som är så vanligt i Mani-området på Peloponnesos. Men vårt torn ska ha sadeltak och det är bara halva bredden som blir i två våningar. Här under olivträdet, i vinkeln mellan arbetsrummet och sovrummet, är tomtens skuggigaste plats. Antagligen blir det en populär tillflyktsort under heta sommardagar.

 

 

 

Grekisk byggbyråkrati

Ett hus med renoveringsbehov

I april 2016 började vi titta på boende i Grekland. Vi tittade på nya hus, begagnade hus och halvfärdiga hus. Men det var inget som passade våra behov och förväntningar. Så i februari året därpå åkte vi åter ner för att titta på tomter. Vi hade på mäklarsajterna sett några som vi var extra intresserade av.  Vi blev visade till dessa, men av olika anledningar var de inget för oss. Vi fick se många andra tomter och flera av dessa var inte utannonserade på några mäklarsajter. Till sist fick vi se en tomt som var lite för stor och lite för dyr. Men den låg fantastiskt bra. Med denna tomt snurrande i huvudet åkte vi hem. Efter en månads funderande var vi övertygade om att vi ville ha just den tomten. Så vi kontaktade mäklaren och sa att vi bestämt oss.

Huset är utsatt på tomten

När vi kommit så långt började byråkratin. Det fanns inget giltigt bygglov på tomten så det som måste göras först var att skaffa ett förhandsbesked. Och för att få förhandsbesked var vi tvungna att ha ritningar. Så vi började rita och skicka skisser fram och tillbaka mellan byggmästaren och oss. Efter många vändor var vi så färdiga att vi hade ritningar som var så detaljerade att vi kunde skicka in dessa till myndigheterna.

För att kunna köpa tomt och söka förhandsbesked så måste vi först ha grekiskt skattenummer och bankkonto. I maj åkte vi ner för att ordna detta. Vår byggmästare Panayotis körde oss till Kalamata, följde med oss till skattekontoret och sedan till banken. Dessutom ordnade han så att vi fick träffa en advokat som skulle hjälpa oss med tomtköpet (man måste alltid ha en advokat när man köper en fastighet i Grekland) + ett möte med en notarie som skrev ett  mycket ålderdomligt avtal mellan oss, advokaten och Panayotis – för att de skulle kunna agera ombud för oss i samband med ansökan om förhandsbesked, för att få ut registerutdrag och för att söka tillstånd från ”Forestry” (för att vara säkra på att det inte fanns skogsvårdsskydd på tomten) och kontroll av ev. fornminnesskydd. Dessutom gjordes en exakt uppmätning av avståndet till vattnet för att vi inte skulle beröras av strandskyddet. Tomtgränsen visade sig ligga precis 100 meter från vattnet. Fast mäter man till den djupa viken så blir det bara 88 meter.

Första underhållsarbetet i olivlunden

Två veckor efter ansökan var inlämnad hade vi ett positivt förhandsbesked. Så i slutet av juni åkte vi ner och förhandlade om tomtköpet. När förhandlingen var klar hade vi fått ett pris som var 40,000 € under utgångspriset. Innan vi åkte hem igen så fick vi en mycket utförlig offert från byggmästaren. Denna offert fick vi gärna lämna till andra byggföretag för att få motbud.

Nu var det dags att lämna in bygglovsritningar. Eftersom ritningarna till förhandsbeskedet var så detaljerade så tog det inte lång tid att fixa riktiga bygglovsritningar.

Den 26 oktober fick vi vårt bygglov och den 9 november började schaktningen för huset.

Huset tar form

Så om jag jämför min erfarenhet av svenska bygglov så är jag mycket positivt överraskad av hur det har gått till i Grekland.  Mindre flum och tydliga regler och inga byggnadsnämnder som tillåter mindre avvikelser. Mutor då? Nej, sådana har vi inte befattat oss med.

Bygget (i bakgrunden närmast havet) har kommit en liten bit över olivträden.

Tak över huvudet!


Nu har vi fått ett tak. Fast gästvåningen har bara fått ett golv än så länge.


Delen som är isolerad med blå frigolit kommer att bli gästvåningens altan.


Gästvåningen når man via en urtjusig trappa. Och när man väl kommer upp på altanen så har man områdets häftigaste utsikt.

Bilderna är tagna av vår byggmästare Panayotis  Hioureas

Lektion ett i grekisk husbyggnad

Jag är inget byggproffs och kommer här beskriva hur jag tolkat att bygget gått till hittills. Kanske har jag tolkat allt fel.

Bilderna nedan är tagna av mig och:
Elwira Kotowska som förmedlar hus och tomter i södra Peloponnesos. Här hittar du objekten>> https://husigrekland.se
Panayotis Hioureas som är vår byggmästare. Här hittar du hans konstruktioner>> http://www.homensun.com/construction-details/

 


Först gjuter man ett jordbävningssäkert skelett. Sen börjar man med stenarbetet och bygger upp det i höjd med golvytan på bottenplan.

 


Sen lägger man ett tätskikt i form av plast innan man gjuter golvet.

 


Därefter börjar väggarna byggas upp. Innerst är 10 cm. tegel sen 5 cm isolering. Utanpå det natursten. De gjutna bärande pelarna har ett tunnare lager av natursten utanpå sig. Totala tjockleken för ytterväggarna blir 50 cm.


Även de bärande innerväggarna blir 50 cm. Här tycker man det skulle vara snabbare och enklare att fylla ut runt pelaren med tegelsten. Enligt byggmästaren skulle det vara godkänt men det blir stabilare och gedignare att fylla ut med natursten.


Ovanför fönster och dörrar sätts marmorblock som är slitsade på baksidan för att fastna bra i betongen. Vid bredare öppningar delas marmorblocken – för långa överliggare har en tendens att spricka.


När väggarna är uppe i höjd med golvet på plan två så flyttar murarna tillfälligt till ett annat bygge.


Sen är det dags att forma för betongbjälklaget innan cementbilen kommer och fyller på. Takhöjden i vårt hus blir något högre än standard eftersom vi behöver fall över en bred altan på plan två. Standard är ungefär 280 till 285 cm. Vår takhöjd blir nog som lägst 290 cm på bottenplan. Så kompenserar vi med lägre takhöjd på plan två. Men där har vi öppet upp i nock så det känns antagligen inte alls klaustrofobiskt.