Husarrest i Fryle House

Google har inte fotograferat vårt hus än

Nu ska smittspridningen stoppas i Grekland. Inte för att jag har hört att några har blivit smittade här i Mani. Men från och med idag gäller utegångsförbud. Men jag har utvidgat mitt inne till allt innanför tomtgränsen.
Behöver man röra sig i samhället så ska man fylla i ett formulär eller sms:a vad för ärende man har. Och det är rätt strikta regler på vilka ärenden som accepteras. Bryter man mot dessa så kan man få rejäla böter. Så Christina och jag har hållit oss innanför tomtgränsen idag och pysslat med lite av varje.

På förmiddagen skördade jag massor av koriander som jag frös in. Det tog lång tid. Men med en spännande ljudbok av Peter May i örat så kunde de gärna ha tagit ännu längre tid.
Några plantor får stå kvar och ge frö. Korianderfrö verkar inte vara något som säljs i Grekland.

Eftersom jag hade ingredienser hemma till en thailändsk slaw så använde jag lite färsk koriander till denna utsökta sallad. ICA.se har receptet.

Sen var det dags för en enkel lunch och en välbehövlig stund i hängmattan.

På eftermiddagen var det dags att ta itu med ett vitlöksproblem. Många av mina vitlökar bildar inte klyftor utan skjuter upp en skur med strån. Jag grävde upp en sådan för några dagar sedan och satte i vatten. Varje strå har fått en egen rot. Så nu ska jag sätta flera lökar i vatten och låta dessa bilda bra rötter. Sen ska jag sätta dessa i jorden. Det borde fungera.

Foto: C Fryle

Men att sätta mer vitlök kräver plats och det hade vi ingen färdig. Men med hackans hjälp har jag utökat jag vårt grönsaksland med några kvadratmeter.

Bättre halvfärdig än ofärdig

Nu har vi skaffat material till nya projekt. Sand, grus, sten, cement med mera går i stort sett att köpa i varje gathörn.  Att kunna köpa olika kvalitéer i storsäck är lyx. Så nu kan jag börja gjuta igen.

Jag har ju redan gjort färdigt ett arbetsbord för att kruka växter vid. Men nu har det blivit lite många backar med sticklingar så jag funderade på om jag kunde samla ihop dem lite bättre. Sen får vi rätt mycket ved från våra olivträd. Och det kräver lagringsutrymme. Och efter som jag redan hade tegelsten på lager så beslutade jag mig för att använda dessa till ett backbord och vedförråd. Jag började med att gjuta 4 klackar där jag ska ställa fyra korta murar.   

Här står de fyra murstumparna som ska bli backbord och vedförråd. Jag brydde mig inte om att använda vattenpass eller spänna trådar. Jag har ju ägnat ett helt yrkesliv åt att mäta saker så som pensionär kan jag slippa det tycker jag. Men det blev inte särskilt rakt. Jag tror att det kommer ingen se när det kommer på lite puts.

Virke till uteduschen är också inhandlat. Utbudet av trävaror är i stort sett obefintligt i min närhet. Men i Kalamata finns ett bristfälligt utbud. Så där handlade vi plank och reglar.

En platta till uteduschen gjorde jag förra året. Nu är det dags att färdigställa den innan värmen kommer. Den blir rätt stor. Kan ju vara praktiskt om en hel familj vill duscha samtidigt. Men storleken beror på att den ska skymma vår fula värmeväxlare. Fast duschen kanske blir lika ful den.

Plankorna vi strukit med vinäger som löst upp stålull. Därför den vackra färgen.
Än kvarstår det mycket arbete innan projekten är färdiga. Men det är ju skönt att jobbet är halvfärdigt.

Experiment med vegetabilier


Idag har jag förberett för kommande squashodling. Om det kommer att ge något till matborden återstå att se. Ytan vi förberett är en sänka mellan några olivträd som vi vill jämna ut. Vi började med att slänga sten som vi ville bli av med i sänkan. Men att ha en massa sten i ytan är inte trevligt så vi slängde gräsklipp och uttjänta grönsaksplantor över stenen. Och i går grävde jag ut en hushålskompost. Den hamnade också där. Idag har jag toppat med ett tjockt lager olivklipp.
För att få det att förmultna ännu mer så har jag vattnat upp det och täckt med en presenning. Om sex veckor så räknar jag med att plantera. Vi får se om det håller i praktiken. I teorin låter det i alla fall bar.


Min potatis och lökodling ser väldigt lovande ut. När vi skördas så ska det bli en häck här.


Det är mest Christina som ser till att vi har grönsaker. Nu förgros det en hel del. Jag tror det är tomat och chili.


Chili har vi haft länge nu i grönsakslandet. Den Bruna Rocoton bara ger och ger. Kanske är den perenn i vårt klimat.  Nu måste vi hitta på något att göra av den innan den upptar hela frysen.


Mangolden har vi just börjat skörda. Och Christinas mangoldsoppa har nog aldrig varit så god förr. Bladen verkar bli tjockare och mildare här än i Sverige.


Nu ser jag fram mot att få skörda en favorit. Sockerärter som är så goda. Jag tror Christina sått dom bara för min skull.
Och alla misslyckanden i grönsakslandet dom låtsas vi inte om.

Nu är det klippt


Efter olivskörden kan vi börja beskära våra träd. Beskärningen görs på olika sätt. Många beskär och skördar samtidigt. Det är naturligtvis effektivt och ger minst jobb. Men vi som i stort sett alltid är på plats i vår lund kan med fördel sköta beskärningen under lång tid. Nästan alla bränner allt klipp. Men det är ju lite synd att låta all näring och allt mullbildande material gå upp i rök. När vi precis flyttat hit eldade vi också en del ris. Det brinner blixtsnabbt!


Numera kör vi allt som inte är grovt nog för ved till kaminen genom en kompostkvarn. Det är mycket ris – så det tar lång tid. Men det är ett lätt jobb. Det är bara skönt att stå där och mata grenar medan man tänker djupa tankar.


Klippet blir riktigt bra till gångar i grönsakslandet och på ytor där vi står och går mycket. Så småningom bryts det ner och ökar förhoppningsvis mullhalten något i vår leriga mineraljord.


Det är inte bara smågrenar som tas. Många av träden är misskötta och fula. Då kan det behövas lite våldsammare beskärning. Och som tack får vi ved till vår kamin.


Jag tror att alla träd har skador. Många är inte så stora.


Men vissa är riktigt stora. Det är inte ovanligt att de kör med traktorer i lundarna. Och kör de på en gren så blir det lätt långa sprickor i stammen. Och det leder naturligtvis till röta. Men olivträd är tåliga och växer alltid vidare trots att de misshandlats våldsamt.


Målet med beskärningen är att få bra skörd på friska träd. Och så vill vi naturligtvis ha dem vackra också. Men man lyckas inte alltid att få ett eftersatt träd vackert på en beskärning.

Ett stenhårt jobb


Att odla i krukor och tråg är både kul och vackert. Vi har köpt några terrakottatråg som vi planterat växter i. Här i Grekland finns det mycket att välja på.


Några krukor har vi haft med oss från Sverige. Här trivs suckulenterna utmärkt.


Två gjutjärnsbrunnar från Sverige pryder ingången till trädgården. I ett land utan tjäle så är det nog svårt att hitta ventilbrunnar i gjutjärn.


Nu har jag börjat tillverka tråg av sten som finns på tomten. Till hjälp har jag en slagborrmaskin med borr och spett. En 115m.m. kapskiva får också hjälpa till ibland. Egentligen är verktygen lite för klena men det får jag kompensera med att lägga mer tid på tillverkningen.


Materialet i mina stenar varierar mycket. Denna sten innehåller uteslutande hård marmor, så det tog en bra stund att få till planteringshålet. Verktygen måste vila ibland för att kyla av sig.


Denna stenen var inte lika motsträvig. Det var bara en tredjedel av hålet som bestod av hård marmor.


Nästa tråg blir en på höjden. Och lagret av stenar ska nog räcka ett bra tag.


Växter blir det inga problem med. Christina har samlat på sig 14 backar. Det mesta har hon förökat själv.