Mani pulse festival. Dag 2

Så var det dags att cykla ner till hamnplan för att lyssna på musik igen. Den första orkestern vi lyssnade på var en enmansorkester. Den musiken föll varken Christina eller mig i smaken.

Om musiken inte var så kul så var publiken desto roligare. Jag fick några bilder på härliga besökare med en avslappnad stil. Stilen här i Mani är väldigt cool. Jag tror aldrig jag sett en Manibo i slips och kavaj. Så ska ni hit på semester så packa sköna kläder och lämna de fina hemma.

För att komma undan den störiga musiken promenerade vi till andra sidan av hamnen. På vägen stötte vi på vår granne Anna. På dagarna tar hon hand om sin dotter och hotellet. På kvällarna serverar hon mat på en taverna.
Vi skulle inte ha någon mat så vi gick vidare till stället som säljer väldigt god glass.

Efter glassen satt vi oss längst ut på norra pilen. Längst ut på södra piren uppehöll sig ett gäng ungdomar.  De fick bli vårt fotoobjekt innan vi gick vidare.

På tillbakavägen gick vi förbi apoteket och där underhöll en riktigt bra gatumusiker taverna-gästerna på andra sidan gatan.

När det händer något i byn så dyker det alltid upp hantverkare och konstnärer som säljer sina produkter. Kanske Christina och jag dyker upp där någon gång när kassan behöver fyllas på.

Tillbaka på södra sidan av hanen fick vi lyssna på albansk folkmusik. Det blev en riktig trevlig upplevelse. Det tyckte även övriga publiken som började dansa. Troligen var det flest Albaner som dansade. Det finns väldigt gott om Albaner här. De är väldigt uppskattade som arbetskraft för de är duktiga och billiga.

Mani pulse festival. Dag 1.

Nu händer det saker i byn!
Det är här som på alla andra ställen där det finns turister. Det ordnas lite happening utanför den värsta turistsäsongen för att dra in lite extra pengar till näringsidkarna. Det är minst ett lika stort nöje för oss bofasta som för turisterna. Så Christina och jag tog oss ner till hamnplan för att möta upp några vänner och lyssna på musik.
Det första framträdandet vi lyssnade på var en dam och en herre som spelade mycket bra musik enligt mig. Paret Heter Dawn Henry och Mat Dean. Mat kännde jag mycket väl igen från YoueTube kanalen ”Inside the Mani”. Den kanalen är mycket sevärd så sök er dit så får ni reda på mycket om våra trakter.


Uppträdandena gick att lyssna till från ett flertal tavernor. En grekisk öl och skön musik på en taverna gör livet värt att leva.


Den här sköna mannen slog sig ner på grusparkeringen för att lyssna. Jag är mycket tacksam för det för han utgör ett underbart fotoobjekt. Sådan äldre men borde det finnas många fler av.

Vi hade bokat bord på Elli’ s Taverna. Så vi satte kurs mot andra sidan hamnen. Halvvägs dit så stötte vi på dessa hjältar som gjorde allt för att rädda en sjunkande båt. Dom gjorde ett bra jobb för båten kom upp på rampen efter ett tag. Men det är ändå synd om båtägaren mycket jobb och mycket utgifter för att få båten sjöduglig igen.

Vi fick ett bra bord på Elli’ s Taverna med bra utsikt över hamnplan och musikerna Dimitris Lapas och Gregoris Panagiotopolos som spelade word music på stränginstrument. Nu återstår det att se om jag hinner ner till hamnen dag 2 på festivalen.

Lyckat & misslycka

3

Vi odlar väldigt mycket och det mesta är tänkt att ätas. Som våra butternut som är en liten pumpa. Den trivs väldigt bra och ger massor med pumpor. Så vi måste ju försöka äta lite av den. Första försöket var att tärna och rosta den i ugnen. Det receptet fall oss inte i smaken. Vi sökte vidare och hittade många recept på butternutpannkakor. Vi valde att göra pannkakorna på ett europeiskt sätt. Eftersom vi har överskott på ägg så använde vi hela tre i smeten. Det borde hjälpa till att få pannkakorna fasta och fina. Trots försiktigt gräddande så blev de fort brända på utsidan och kletiga inuti trots att de var lövtunna. De gick helt enkelt inte att äta.
Slutsatsen blir att vi lyckas odla fina butternuts men vi har ingen användning för dem.

Våra hönor blev dock väldigt glada när de serverades förkastad pannkaksmet.

Det händer ju att vi lyckas med maten. Grillade foreller är en favorit och nästan omöjligt att misslyckas med.

Ett annat ständigt misslyckande är att hålla ordning i groventrén. Där blir snabbt överfullt med bra-att-ha-grejor och skräp. Men det är ju bra att ha nära till bra-att-ha-grejor…

Ibland händer det bra saker. Som att det öppnat ett kafé i grannbyn söderut.  Det heter Kafenio och ligger vid hamnen i Agios Dimitrios. Vi var där och provade utbudet i veckan. Stället får full pott med stjärnor. Dit kommer vi återvända.

Våra sandrabatter är också väldigt lyckade. Här trivs de torktåliga växterna och har varken ont av sol eller regn. I veckan har Christina fyllt ut luckorna med fler suckulenter.

Sandrabatten är också bra att hämta sticklingar ifrån.  Det är bara att sticka ner handen i det översta gruslagret och ta tag om rothalsarna på agavens sidoskott. Sen drar man lätt och man har en ny planta med rötter som kan sättas ner på valfri plats.

Ägg till påsk!

Nu har våra kycklingar blivit höns och lägger vackra gröna ägg. Så här i början är dom rätt små men jag tror att de snart kommer öka lite i storlek.  Om de någonsin blir lika stora som vår grekiska hönas bruna ägg är tveksamt.

foto:C. Fryle

Det är inte bara ägg som produceras i vår lund så här års. Idag tog jag upp en stor rödbeta för att ha till lunch ihop med ett par ägg. Det är kanske inte en typisk påsklunch. Men så har ve heller ingen påsk här. Den ortodoxa påsken ligger en vecka efter i år.

Även skönhet produceras i vår lund. Lavendelängen på södersidan är så otroligt vacker nu.

Växterna på södergaveln trivs bra i den stekheta värmen. Dom starkt röda kängurutassarna har just börjat blomma. Men de står i knopp länge och är då lika vackra som när de blommar.

Även vildfloran i lunden är vacker. Egentligen borde jag klippa marken nu. Men det får vänta några dagar till. Nu är det för fint för att klippas.

Idag passar det ändå inte med mark röjning, för nu är vi hundvakter åt Estia.

Foto C.Fryle

Glad Påsk önskar Dotty och alla hönorna.

Förlossningsförberedelser

Nu är det bråda tider. Snart ska familjen utökas med 9 individer hoppas vi. På tisdag beräknas de första små se dagens ljus.

Det är en hel del förberedelser inför förlossningen. Men profylaxkurs slipper vi. Förberedelserna är mer handfasta. Ett par dagar efter kläckningen ska kycklingarna läggas under en värmelampa. Den är nu monterad på lilla toaletten som numera är BB.  Återstår en en lagom stor balja och strö som måste införskaffas i morgon.

När kycklingarna växt till sig lite ska de få flytta ut till ett eget litet hus. Detta bygger jag nu av en pall, pallkragar och lite plywood.

Endast ett ägg har vi tagit från våra egna hönor. Men den modern är än inte informerad om att hennes status kommer upphöjas till moder alldeles strax. Jag tror faktiskt inte hon är så intresserad. Där emot är hon och de andra hönsen väldigt intresserade av att äta getoxalis. Jag undrar hur mycket oxalsyra en hönsmage tål.