Kategori: Greece

Hemmasittare på utflykt

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Augusti är varmt i Grekland. Oftast visar termometern över 30 grader. Då är det inte jätteskönt att vistas ute mitt på dagen. Vid den temperaturen håller vi oss hemma så mycket som möjligt och rör oss bara med några kilometers radie för att uträtta absolut nödvändiga ärenden.
Men igår var det mulet och tjocka moln på himlen så tempen kom bara upp till 26 grader. Och vi var trötta på att bara vara hemma, så vi packade dricka och badkläder för att göra en liten utflykt.
Vårt första stopp blev på favoritbageriet i Areopoli. Tyvärr blev det ett ogjort ärende. Allt var slut trots att det inte var lunchtid än. Inte konstigt när man såg alla bilar och allt folk som trängdes efter huvudvägen. Det var snudd på trafikkaos. Vi har aldrig varit i Areópoli under turistsäsongen förut. Nu förstod vi att orten är oerhört populär, trots att den har flera kilometer till närmaste badvik.
Som tur var finns det ett bageri till bara ett stenkast längre fram och där inhandlade vi två pannkaksliknande bröd och lite ost. För att sedan åka vidare söder ut.

Efter en stund stannade vi och tittade ner på stranden Παραλία Σαρολιμένι. Den såg mycket lockande ut. Men vi beslutade oss för att åka vidare den korta biten till vår favoritstrand.

På Paralia Exo Kapi har vi varit många gånger men jag tror aldrig där varit någon annan där samtidigt. Men nu var det gott om folk men inte trångt.

Vi hittade en vrå på strandens norra ände. Där slog vi oss ner medan några få regndroppar föll från tunga moln. Men det blev inte så mycket av regnet så vi kunde slappa på de ljumma klapperstenarna i några timmar. Vi åt vårt pannkaksbröd med ost och det fick godkänt. Övrig tid gick åt till bad och ljudbokslyssnande.

När vi tröttnat på badet vände vi norrut. Där måste vi stanna efter vägen för att fotografera ett flamboyantträd  (Delonix regia) som blommade.

Vi beslutade oss för att åter stanna i Areópoli för att ta en kopp kaffe. Men våra magar knorrade väldigt och där finns det bästa gyrosstället vi känner till. Så vi slog oss ner på TIME OUT och beställde vår mat. Där var det fullt vid alla bord, så jag passade på att smygfotografera medan jag väntade på maten. När den kom på bordet fick kameran vila medan vi åt den enkla men mycket goda måltiden.
Sedan var det bara att sätta sig i bilen och åka hem för att bli hemmasittare igen.

Svala mornar i Fryle House

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Om vi ska få något gjort i lunden så här års måste vi stiga upp i ottan. Det finns alltid att göra. Vi väntar med frukosten tills värmen har kommit. Men en kopp kaffe måste vi ha tidigt för att få ordning i huvudena. .
Christina har alltid mycket att göra med sina plantor. Nu har hon fixat häckarna så vi slipper grenar som river smalbenen när vi går till hönshuset. Att klippa lavendelhäck sprider en väldoft lång väg.

Själv börjar jag morgonen med att mata hönsen. Sen skördar jag från vårt grönsaksland. Nu måsta vi äta väldigt mycket melon. Det gör vi gärna för vätska behövs när dagstemperaturen ligger mellan 33 och 38 grader.

Tomatskörden har avtagit ordentligt. I år har vi provat många nya sorter. Några har varit väldigt bra och några har fått värmeslag.

Jag har pysslat om olivträden några mornar. Det växer en hel del vattenskott inne i kronan och vid roten. Dom har jag avlägsnat på alla 90 olivträden. Nu ska bara grenarna samlas ihop och läggas på hög.

Klockan 08,30 blev det frukost i 28 graders värme idag. Sen bar det av till en vik för 1000 meters motionssimning. Vid lunch åkte vi en bit upp i bergen för att umgås med vår vän Estia och se till så att hon fick lite sällskap och mat. Estias matte och husse är mäklare och måste i väg på uppdrag ibland. Estia är mycket hellre med mig än att åka i en varm bil.
Estias mattes mäklarfirma>>  https://husigrekland.se/

Det finns en fördel med att bo lite högre upp i bergen som Estia gör. Hon hade det mycket svalare än vad vi har nere hos oss. Och så har hon en pool som vi passade på att skvalpa runt i. Det blev en riktigt skön stund med alldeles lagom temperatur. Nere hos oss var det 34 grader när vi kom hem igen.

Fest och vardag i Mani

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Nu har turistsäsongen kommit i gång så smått. Nu kryllar det av musiker och musikälskare i vår närhet. Kardamili’s International Jazz Festival startade för ett par veckor sedan och i kväll avslutas festivalen. Det är en norsk jassförening som arrangerar festivalen här längst ner på södra Peloponnesos. De lyckas locka många riktigt kända musiker hit och alla spelningar kan man lyssna på gratis. Till dom som inte gillar jazz kan jag säga att det spelas mycket annat än jazz.
Jag har bara lyssnat på tre spelningar och alla har varit fantastiska. Så jag borde nog har lyssnat på många fler men det är så lätt att bli hemma för där trivs jag allra bäst.

Jag har alltid dragits till evenemang där det är trångt med folk och mycket känslor. Jag älskar att fånga människor vid dessa tillfällen på bild.

Hemma roar jag mig mycket i grönsakslandet. Det växer så det knakar. För några år sedan när vi odlade majs kom en tjur in och åt upp hela skörden. Nu har vi nya plantor som är över två meter höga. Hoppas vi ska får ha dem i fred.

Det börjar bli varmt i jorden och det trivs inte alla växter med. Potatisblasten bränns snabbt ner och då ska potatisen upp. För att få upp den måste jorden vattnas ordentligt för att få den lämna cementstadiet och bli till lera. Det är ett riktigt klabbigt jobb ass skörda potatis.

Lupiner skördar vi också. Fast de fröna ska vi inte äta utan de ska ner i lunden och gröngödsla olivträden.

Mitt på dagen orkar vi inte vara ute i trädgården långa stunder. Då tar jag gärna en tur på cykeln och letar upp ett bra badställe. Så här års är hamnen i Ag. Dimitrios toppen. Här finns inga kallvattenkällor som det finns på så många andra ställen.

Under ett rosa hav!

PubliceratFörfattareLeif FryleLämna en kommentar

Igår vandrade vi från Kelefa till klostret Spiliotissis som ligger i närheten. Vägen dit gick över en ravin och stigen var nyröjd. På vägen tillbaka gick vi på en dålig väg som tydligen ska bli bättre. En lång sträcka var vägen breddad och nyhyvlad Det bli en cementväg sa mannen i väghyveln.
Alla rara växter på vägar och stigar var borta men det var väldigt lätt att ta sig fram.

Om det fanns lite blommor på vandringsvägen fanns det desto mer på bergskanterna över oss. Förra året brann det på berget. Det brann ett band nästan över hela Manihalvön från Oítilon till Gýtheio. Det har gynnat blomningen hos Silene integripetala som får riktigt bra fart efter bränder. Det är bara på ett litet område av Peloponnesos den växer.  Men vi kunde se den sträcka ut sig i en mils bredd samtidigt.

På vandringen hade vi med oss några riktigt goda vänner som har hus i grannbyn söder om oss. Vi satt länge i klostret och åt vår medhavda matsäck. Det blev mycket prat och skämt och ibland blev det lite språkförbistringar efter som vi inte har samma modersmål. Men efter som alla är glada och positiva så spelar språkat ingen roll.

Inte en levande själ mer än mina vänner såg jag till på klostret. Men väl massa hädangångna nunnor.

Trots att klostret var obemannat så fanns där en öppen butik. Här fanns ett stort utbud av ikoner, böcker heligt vatten med mera.
Jag nöjde mig med att köpa smågodis och lyckades hålla mig borta från tsipouron som är en grekisk spritsort. Jag vill ju inte att nunnorna ska bli utan alkohol när de kommer tillbaka till klostret.

Väl hemma igen var jag trött och ville bara sitta och hänga i en stol. Men jag hade förberett ett senapskok så det var bara att ta itu med det.

På Spartanernas stigar!

PubliceratFörfattareLeif Fryle2 kommentarer

Jakten på fina växtlokaler är nu avslutad för denna gång. Sista dagen höll vi mest till i bergen runt Mystras. De är Spartanernas hemma trakter. Nuvarande Sparta ligger ett stenkast från Mystras et stenkast längre ut på slätten. Här på Taygetos östsida bland raviner och toppar kände dåtidens hårdföra krigare sig hemma. Nu mera är det mest naturälskande vandrare och ett fåtal botanikintresserade man möter på stigarna. Kanske är någon här av religiösa skäl för att besöka något spektakulärt kapell.

Vår vandringsdag började med att vi gick upp i en ravin norr om byn. Vi insåg att detta inte var den bästa leden för våra syften. Så vi åkte söder om byn till en annan ravin. Den visade sig vara rik på spännande växter och full av fantastiska vyer.

Under vår resa har vi sett många vackra och intressanta växter. Mest har jag lagt ut bilder på orkidéer. Men naturligtvis finns det så mycket mer. Men efter som jag bor här där växterna växer så är inte alla växter lika roligt att hitta igen. Men orkidéerna är alltid så fina och det krävs välkalibrerade ögon för att hitta dem.
Så jag bjuder på några fler orkidéer i detta blogginlägg.