Rätt många fel

Det var inte många dagar sedan jag hämtade min gräsklippare från verkstaden. De hade inte åtgärdat något, för den startade på första försöket för dem.
Hemma igen klippte jag en stor yta utan problem. Nästa dag var det dags att klippa igen. Då vägrade klipparen starta. Min första tanke var att det här måste jag lösa själv. Efter en bra stunds felsökning kunde jag konstatera att kontakten för dödmansgreppet fungerade bristfälligt. Så jag kopplade över kontakten. Idag skulle jag klippa de sista ytorna. När jag stoppade klipparen för att rensa långa strån som lindat sig runt axeln, så stoppade jag klipparen genom att avlägsna tändhatten. Naturligtvis så ryckte jag av kabeln. Så där var klippningen slut. Jag hade ju bara 20 kvadrat så det kan jag kapa för hand. Så nästa gång jag åker till Kalamata ska verkstaden få göra ett nytt försök.

Eftersom vi steg upp med solen så var det bara tidig förmiddag när vi gjort färdigt våra trädgårdssysslor. Vi beslutade oss för att resten av dagen ska vi åka på en utflykt och bada vid några stränder vi aldrig besökt förut.
Men när jag skulle packa in oss i bilen så upptäckte jag att backdäcket var mycket platt.

Vi ändrade våra planer och packade våra cyklar istället.

Vi kunde inte ta oss till några outforskade ställen, men väl till vår lilla naturliga havspool några kilometer bort. Där var det skönt att ligga i värmen och lyssna på en bok och glömma alla reparationer som står på kö. Fyra bad i poolen krävdes för att jag inte skulle dunsta bort.

Väl hemma igen var det bara att plocka väck det punkterade däcket. Skadan var väldigt lätt att hitta. Nu när reservdäcket sitter på ska jag åka några hundra meter till verkstaden och se om de kan få bukt med läckan.

Blommor på höjden

Nere vid kusten är det varmt som en fin svensk sommar nu. Men det är fortfarande vår uppe i bergen. Igår åkte vi dit för att hitta vårblomningen. Nere vid kusten är mycket redan överblommat.
Vi besöker ofta en sluttande orkidéäng som ligger på 1200 meter. Och där var blomningen fantastisk.

Foto: C Fryle

Strax ovanför orkidéängen åt vi vår medhavda lunch i en gammal djurfålla, omgärdade av Phlomis fruticosus. Utsikten åt väster är magnifik och i horisonten ser man Peloponnesos västra tunga.

På 1300 meter började vi stöta på stora kuddar av Astragalus monspessulanus.

När vi kom upp till dagens högsta notering på 1600 meter fick vi en fin utsikt mot sydöst och till vänster syns Peloponnesos östligaste tunga.

<< Onosma sp – Primula vulgaris >>

Därefter fortsatte vi bara en kort bit fram till den skuggiga och blöta barrskogen. I det rinnande vattnet trivs Primula vulgaris. Och i de torra gläntorna växer Onosma sp. Vilken art kan jag inte säga så här efteråt. Det finns fyra att välja på när jag tittar i Manifloran.

Christina har hittat en liten fin Euphorbia på hög höjd. Plantan ska nog städas innan fotograferingen.

Akutbesök i Kalamata

M

I de flesta olivlundar klipps bara markfloran en gång om året. Om en månad kommer det vara högsäsong för klippning. Klipper man bara tillräckligt sent så orkar inget nytt växa upp i den brännande solen. Sen kommer det inte igång någon växtlighet förrän oliverna är skördade. Men vi som lever i vår lund måste klippa några gånger för att det ska var lätt att ta sig fram på tomten. Så i går bestämde jag mig för att klippa en liten yta. Efter jag hade klippt hälften så tvärdog min klippare. Efter felsökning så konstaterade jag att det inte kommer någon ström till tändstiftet.  Så idag på morgonen körde vi till Kalamata för att få klipparen lagad.

Det går inte att besöka Kalamata utan att shoppa lite i en välsorterad plantskola. I plantskolan finns både stort och smått. Det största fick ju inte plats i bilen så vi köpte ett par småträd ett par buskar några perenner och spännande grönsaker från vagnarna.

På hemvägen stannade vi i Paralia Verga som är en vacker strand som ligger i utkanten av Kalamata. Här intog vi vår lunch som bestod av iste och ostpajer. Vi hoppade över badet trots det inbjudande vattnet. Men de långa fiskarna trivdes som fiskar i vattnet och det kanske är helt normalt.

Väl hemma så var det mest akuta att få i sig kaffe. Hittills i år har vi bara druckit varmt kaffe. Men nu har de blivit riktig varmt, då passar en iskall kaffe frappé bättre.

Alltid när vi kommer hem har vi med sig massor med mat. Utbudet är mycket större i Kalamata än vi har i vår lilla by. Det blev en stor fisk av okänd art till kvällens grillning. Och ett kilo räkor kokte jag också. Dessa skalar jag i morgon och fryser in. Det kan vara bra att ha i soppor och wokar i framtiden.

Några av våra nya växter hann jag plantera.
Vänster bild är en tidig druva som heter ’Cardinal’
Höger bild är ett plommonträd av sorten ’Black Diamond’. Den ska få stora mörka frukter.

Efter vi ätit upp den grillade fisken avslutade vi kvällen med färska jordgubbar med honung och yoghurt.

Nu släpps det lite på de hårda restriktionerna i Grekland

Nu har jag sett fram mot den här dagen i några veckor. Det grekiska parlamentet har hållit oss i stränga tyglar. Men idag så har vi fått ta ett litet steg åt ett normalare liv. Så denna dag har jag sett fram mot. Jag har lidit brist på vissa varor som jag nu skulle köpt när fler butiker öppnar. Jag har grävt ett 35 meter långt dike för att lägga en slang till ytterligare två vattenposter i trädgården. Men jag måste ha missuppfattat något, för min lokala handledare som säljer diverse byggvaror har fortfarande jättestängt. Det var ett bakslag. Jag behöver ha något för händerna för att stilla min rastlöshet.

Så istället för att lägga slang beslutade jag mig för att göra en liten brunn till min vattenmätare. Det behövdes verkligen, för hela mätaren var täckt med jord och sten. Jag började att gräva fram den. Det var inte så lätt att få ett lika stort hål som jag önskade. Och någon cement att stärka kanterna med hade jag inte. Men några brädlappar och utan på det kakelfix blandat med fin marmorkross fungerar nog nästan lika bra. Nu kan jag både läsa av vattenförbrukningen och stänga inkommande vatten.

Medan jag fixade brunnen så klippte Christina oleanderbuskar och rensade ogräs runt dem. Grenverket bör reduceras för buskarna har inte byggt upp tillräckligt med rotsystem än. Nu kanske vi kan få vacker blomning på dem utan att behöva vattna dagligen.

Jag tyckte att jag på något sätt skulle visa min uppskattning nu när restriktionerna har blivit lite mildare. Så det blev ett havsbad precis nedanför vårt hus. Igår var det förbjudet.
Vattnet var inte jättekallt så jag lyckades doppa hela kroppen två gånger.

Eftermiddagen flöt på med lite små-pyssel. Och ingen dag utan en plantering. Så idag fixade jag ett väldigt litet potatisland av två potatisar som råkat komma med groddar innan de blev tillagade.

Och nu är värmen på gång så jag måste krossa is till kaffet. Hittills i år har vi druckit varmt kaffe men fram över blir det en kall kaffe frappé

Var man borde och vad man gjorde

Så här på första maj borde vi vara ute och protestera mot världens orättvisor. Men i stället så gick Christina och jag en lång promenad i omgivningarna.
>>Vår promenad

Vi började med en uppstigning på 250 meter. Det borde inte fresta på så mycket. Men nu blommar olivträden och då får jag svårare att andas. Så det var lite jobbigt i början men det lättade snart.

På andra sidan huvudvägen från vårt hus står ett träd och blommar vackert rött nu. Det är ett lampborstträd Callistemon. Sådant har vi inte i vår trädgård. Men vi har många buskar som får röda miniatyrborstar.

Andra växter har andra sorters borstar. Dessa kanske inte är lika tilltalande. Men kanhända blir det så småningom något vackert av dessa larver.

När vi nått 250 meter över havet så tog vi en paus vid ett kapell som ligger i en bergsbrant. På båda sidor om kapellet finns ingångar till en stor grotta. Men vi stannade på utsidan och njöt av den fantastiska utsikten.

På bergväggarna vid kapellet växer fullt med korintklocka Campanula topaliana.

Efter pausen började nedstigningen. Våren har varit torr så många växter börjar redan vissna. Men tydligen hittar fjärilarna ändå lite godsaker i sista stund. När det gäller djur så är jag inte villiga att skriva in några namn. Det skulle antagligen bli helt galet.

Ytterligare ett kryp vi hittade efter vägen. En vårtbitare kanske. Men det är en grov gissning. I alla fall har vi många insekter med sådana här hoppben, och jag kan inte namnet på en enda.