Monemvasia

Vi anlände till ön Monemvasia strax innan solen gick ner.


Ön är en gammal befästning som byggdes av invånarna på fastlandet för att skydda sig mot anfallande fientliga styrkor. Idag går det en väg ut till ön. Men innanför byns murar kommer inget fordon. På kvällen han vi inte se så mycket av byn. Istället åt vi gott och firade Peters födelsedag.


På morgonen efter allt firande var de tungt att ta sig upp de hundra meterna till platån. Men det var värt besöket. Uppe på platån är de många ruiner som aldrig blivit återuppbyggda. Nere i byn är däremot det mesta återuppbyggt på ett smakfullt sätt.


På hatten kan den botanikintresserade hitta massor med vackra och intressanta växter


Jag önskat att vi haft mer tid att fotografera i morgonljuset. Hela ön kryllar ju av vackra färger, detaljer och stenarbeten.


I vanliga fall försöker vi bo billigt. Denna natt kostade vi på lite extra. Det drygt 35€ per person.
Och vi fick ett helt magiskt boende. Stort välutrustat och sagolikt vackert. På kvällen satt vi på denna fina uteplats medan solen sjönk ner bakom bergen.
När vi checkad ut efter en fantastisk frukost så talade damen i receptionen svenska med oss. Det visade sig att hennes morfar är svensk och gift med en grekiska. För en väldig massa år sedan när de var ute i världen och jobbade tyckte morfar att de skulle ha ett hus i Grekland och ett i Sverige. Då blev det ett här på ön och ett i Torekov. Bättre investeringar är svårt att göra.
Vill du bo sagolikt? Boka här > https://www.malvasiahotel-traditional.gr/el/
Bilden lånad av hotellet


På förmiddagen gick färden vidare till Areopoli. Vi han med både botaniska stopp och badstopp.

Gytheio till Monemvasia

Från Gytheio körde vi österut mot den östligaste tungan på Peloponnesos.


Första stoppet gjorde vi ovanför skeppsvraket Dimitrios. Men nu var det annat än ett skeppsvrak vi var ute efter, så vi botaniserade istället på andra sidan vägen.


Där hittade vi en del som påminner om våren – men det är normal höstblomning på Peloponnesos.


På vägen över den östligaste tungan körde vi över ett högt bergspass med utsikt över den bördiga slätten. På slätten odlas frukt av skilda slag. Här har Julia och Peter hittat något intressant bakom ett mastixsnår.
Mastix, Pistacia lentiscus, är en intressant växt som även finns ute i kustbandet. Säkert har du fått i dig kådan med maten någon gång. Och är du skådespelare så har du kanske dagligen kletat in kådan i ansiktet…


Som vanligt blev det många vägstopp för att titta på skönheterna.


Dagens positiva upptäckt var Gerakas-viken. Här var det sagolikt vackert, med intressant flora, fina bryggor och bra tavernor.

Strax innan solen gick ner nådde vi fram till ön Monemvasia, som ser ut precis som en rundkullig hatt.

På resande fot på Peloponnesos

Vårt grekiska liv kan ju inte bara handla om oliver och husprojekt. Därför passade Christina och jag på att guida några vänner på södra Peloponnesos. Det blev mest växtlighet eftersom det intresserade dem mest.


Vi hade stämt träff i Kalamata. Därifrån åkte vi den mycket vackra vägen över ett bergspass mot Sparti för att på kvällen hamna i Gytheio. Eftersom jag slarvade med kartläsningen så körde vi ”fel” väg upp mot passet. Men det visade sig vara ett lyckokast – en vacker väg med många blommande växter i stället för den lite tråkiga väg vi hade tänkt köra. Här fick vi se de första lökväxterna och passande nog bemöttes våra svenska vänner av blågula höstblommor.


På östsidan ner från passet körde vi den fantastiskt vackra vägen ner mot Mystras och Sparti.
Här blev det fler stopp. Och man blir alltid lika glad när man får se snödroppar och krokus vilt i naturen. Det är bara att konstatera, höstblomningen på Peloponnesos är värd en rundresa.


När vi väl var över bergskedjan gjordes ett kulturstopp i Mystras, som är en gammal muromgärdad (ruin-)stad från 1200-talet. Eftersom vi kom dit första söndagen i första vintermånaden var det fri entré. Det tackar vi för. Men var var vintern? Antagligen långt borta. Det var 25 grader över nollan.


Idag bebos staden bara av några nunnor och de flesta renoverade husen har eller har haft en religiös användning.


Kvällen avslutades i Gytheio på underbara Barba Sideris, stadens bästa och trevligaste taverna. Missa inte den!

Sista semestern i Grekland

Christina och jag har just haft 13 välbehövliga semesterdagar i Grekland. Vädret var fantastiskt så en hel del sköna bad blev det mitt på dagen när det var som varmast. Det känns lovande för framtiden att det är badtemperatur långt in i november. Så mycket annan vila blev det inte men det var skönt ändå.


De tre första dagarna ägnade vi åt olivträden. Dessa är mycket eftersatta. Vi började med att ta bort skott på stammarna och rötterna. Runt många stammar växte också sparris, björnbär och gräs. Detta togs bort med hjälp av de få verktyg vi haft med oss. En tigersåg och två sekatörer. De 90 träden hann vi gott med.


Så här snyggt blev det efteråt.


Många av träden är i dåligt skick. Men olivträd är tåliga så i februari kommer vi ta itu med att reducera kronorna och åtgärda de allvarligare skadorna.


Eftersom en grävmaskinist med stor skopa arbetade på tomten, så tog vi hjälp av honom att ta bort tre vildolivträd som stod på fel plats. Och även ett fint träd som stod alldeles fel. Så nu ska det bara köpas och planteras ETT olivträd så är olivlunden komplett.
Jag undrar om rötterna ligger kvar när jag kommer till huset nästa gäng. Olivträdsrötter ska ge den bästa grillsmaken åt lammköttet.


Tyvärr härjar det sjukdomar på olivträden. Och det är något som drabbat alla våra träd och antagligen alla andra i Kalamataområdet. Om jag fattat det rätt så börjar det med ett svampangrepp och svampen gör det möjligt för en insekt att bosätta sig i veden. Den enda åtgärden att sätta emot är vad jag vet bara att klippa bort de mest angripna grenarna.


Årets skörd blir det inget med. Nästan 100% av våra oliver är angripna av insekter. Och det är många andra i området som har det lika illa ställt med sina oliver. Ju högre över havet man kommer desto mindre är angreppen. Om jag fattat det rätt så kommer aldrig dessa angrepp två år i rad.

En container = ett delmål

Nu har vi flyttat ut från vårt hus och bor i en lägenhet några månader tills vi flyttar vidare till Agios Nikolaos i Mani. Men de mesta av våra saker får inte plats i en lägenhet.


Många timmar har ägnats åt att packa med omsorg och stuva på pall.


Allt det välpackade packades mycket väl in i en container med hjälp av två goda vänner. Men vad sliten och ful containern är. De tog väl den sämsta eftersom jag friköpte den.


En mycket trevlig lastmaskinsförare hyrdes in för att lasta. En timme hade vi på oss innan jag skulle få betala för stilleståndet. Och med så god hjälp så klarade vi det naturligtvis.


Här står jag nöjd, glad och konstaterar att vi gjort ett bra jobb. Både min rostiga tombola och min specialbyggda skottkärra fick plats.
Nu ska bara huset slutstädas (inhyrd städare) och lämnas över till de nya ägarna.

Foto: Christina Fryle

Planer på en resa!

Just nu har Christina och jag en hektisk tid. Vi håller på att tömma vårt hus i Sverige för att bo i lägenhet ett kvartal innan vi kan flytta för gott till Grekland. Men vi har tagit det lite lugnare i två dagar för att planera en resa till Peloponnesos för en liten grupp.
Man kan ju fråga sig varför åker flera personer till Grekland och just till Peloponnesos i november?

Grekland, Höst 2011

Peloponnesos har en hemlig skatt. Den kanske inte är hemlig för greker. Men för svenskar är den det. Det är höstblomningen som antagligen slår alla andra platser i Europa. När höstregnen börjar falla så vaknar lökväxterna och i slutet av oktober och början av november står de som tätast. Då är det en fröjd för växtnördarna att vandra på Peloponnesos blomsterängar.

Här är ett litet axplock av vad vi antagligen får se.

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Peloponnesos

Att dricka vatten direkt ur kran. Är det möjligt?

Den vanan har ju nästan alla svenskar så länge de är på hemmaplan. Men som turist i Grekland så köper de flesta vatten på flaska. Är detta nödvändigt? Jag tror tyvärr att det är nödvändigt på de flesta öar. Men är det lika nödvändigt på fastlandet och speciellt då ur ledningen som går till vårt hus. För säkerhets skull så har jag tagit två vattenprov med lång tid emellan. Och resultatet är överraskande bra som ni kan se här nedan.


Var vattnet till vårt hus kommer ifrån och hur det är renat har jag ingen aning om. I Sverige ska dricksvattenreningen ha tre barriärer. Det kan vara klorering, uv-ljus och kolfilter. Hur många barriärer vårt vatten passerar vet jag inte. Men det finns inte tillstymmelse till klordoft och det är ju bra.
Jag tror att vattnet i Mani i allmänhet är bra. Det finns många offentliga vattenposter där folk fyller sina vattenflaskor. Däremot har jag en känsla av att de är bra på att förstöra vattenkvalitén med att lagra vattnet i för stora och trycklösa kärl. Jag förstår varför de gör det. Det är för ledningssystemen är så underdimensionerade att du måste ha en buffert om det ska bli ett tillfredsställande flöde ur kranen.  Så att köpa vatten på flaska hoppas jag slippa i framtiden.

Att välja

Det är många val som ska göras när man bygger nytt. Och när man väljer i Grekland får man tänka lite annorlunda på grund av väder, pris och tillgång. De första vi tog ställning till var typ av väggar och tak. Efter det har vi gjort många val.


Golven inne och ute på den övre altanen är av samma plattor fast i olika demissioner. Ytan är lite lagom halkfri. Inne är skarvarna förskjutna. Det var meningen att de skulle vara de på altanen också.  Men fallet behöver vara så stort att plattorna behövde läggas utan förskjuten skarv.


I trappan ska det ligga en sågad natursten.


I fönstren ligger samma sågade natursten som i trappan. Den ligger förskjuten i höjdled så att den innersta delen utgör en vattenspärr.


På nedre altanen ska det ligga en natursten. Den är i två färger. En helgrå och en med ett stänk av grönt i.


Mycket av inredningen kommer att vara i trä. Färgen på trät hade vi och byggmästaren olika åsikter om. Vi ville ha en gråbrun ton skapad av vinäger, stålull och svart te. Proven vi gjort gav en fantastisk färg. Men byggmästare ville inte ha något brunt i. Vi gjorde nya tester med vår färgblandning och på vissa bitar blev den perfekt och på andra bitar ville den inte suga in tillräckligt. Byggmästaren rekvirerade många färgburkar från Kalamata och till slut lyckades vi skapa en nyans som var nästan exakt som vår vinägerfärg.

Uppdaterad om husbygget i Grekland

Nu har vi varit en vecka i Grekland igen. Det var den tredje resan till husbygget i år. Vi var naturligtvis väldigt nyfikna på vad som hänt sedan sist. På huset hade det inte hänt så värst mycket. Men det återkommer jag till i kommande blogginlägg.
Däremot var nästan alla våra murar färdiga. Några småbitar är kvar som inte kan byggas färdigt på grund av några stora maskiner måste kunna komma in för att göra några jobb med avloppet.

Murarbeten i Sverige brukar inte vara så omfattande på grund av prislappen. Uppskattningsvis finns det 525 meter mur på vår tomt. Varav 385 meter är nya eller renoverade.


Murarna varierar väldigt mycket i höjd. Och den nya yttermuren saknar topp för att där ska gjutas in stolpar till nätet som ska hålla getter utestängda.


Mellan platåerna har det byggt ramper för att små maskiner ska kunna ta sig emellan.


Den böjda muren till höger var jag länge undrande över. Men när man ser den på plats så förstår man att den kommer göra god nytta genom att ta emot regnvatten från den översta delen av tomten och föra bort det från huset.


Här har de gjort ett gång-gatt genom muren framför altantrappan. Men det blev ju inte så bra. De får göras om och lägga gattet i rak linje framför trappan.


När det grävs i marken vid murbygge så kommer många användbara stenar fram. Men alla stenar är inte stenar en del är cyklamenknölar.

Förberedelser inför nästa resa

Det blir inte tid till några resor till fjärran länder medan vi bygger hus i Grekland. Alla resor måste innehålla några möten med byggmästaren. Så nu förbereder vi oss för kommande möten eftersom nästa resa närmar sig.

I dag tog jag mig tid att gå igenom alla ritningar och skisser. Många skisser och idéer har vi skickat till byggmästaren. Men för säkerhets skull så kontrollerar vi så att vi inte glömt att ta upp något med honom. I högen fanns många skisser som inte är aktuella längre och har kunnat gå till pappersåtervinningen. Det har blivit många små förändringar efter hand.

 

Här är en skiss på väggfasta soffan och kaminen

Det ser ju ut som om verkligheten kommer att bli rätt likt skissen. Men inte riktigt. Den väggfasta soffan kommer att bli lite kortare. Men ändå så lång så att jag kan ta min middagslur där. En fördel mot skissen är att spis och soffa inte kommer att ta så stort utrymme i rummet. Den 50 cm tjocka väggen har minskat till drygt 10 cm just där. Det har gått eftersom det inte finns några bärande pelare just bakom soffan.

Pentryt i gästvåningen vill vi ha litet för att få plats på denna korta vägg

Så här ser min senaste skiss ut. Hyllor kommer att finnas över bänken men de finns på en annan skiss. Bänkens längd är endast 155 cm. Eftersom spisplattorna kommer att vara flyttbara så behöver de inte uppta någon bänkyta när de inte används. Och det kan ju vara trevligt att ta ut en platta på altanen och laga sin mat där. Skåpluckor tycker jag vi kan vara utan. Jag vet hur jobbigt det är att hitta i kök man inte känner till. Småverktyg kan ligga i snygga lådor och så får vi väl se till att ha vackra grytor, tallrikar och glas…