Borta bra men hemma bäst!

”Borta bra men hemma bäst” så har jag aldrig tyckt det varit. Snarare är det så att hemmet blir bättre av att jag kommer bort ibland och får lite omväxling och nya intryck.
Så i slutet på förra veckan så tog vi en kort tur med två övernattningar. Resan gick först söder ut där vi körde så långt ut det går att köra på det grekiska fastlandet. Vill man komma längre så kan man gå till fyren som finns längst ut på udden. Men vi nöjde oss med att ta oss till ruinerna av ett gammalt romerskt bad.

Att vi åkte hit ned till söder beror mest på att vi ska vara värdar för en botaniskt resa om några veckor. Det känns så mycket tryggare att ha kontroll po växtlokaler bokningar och annat.
Här längst ner i söder finns några intressanta platser för de som gillra växter. En kulle där det växer tulpaner är inte så dumt att få se. Vi såg massor med tulpanblad stick upp ur jorden så det verkar lovande.

Bara en liten bit norr om tulpanerna finns en vidsträckt platå där det växer massor med anemoner. Vi hittade två arter nu. Så jag gissar att det ska finnas mycket kvar i alla fall av den ena när våra resenärer är där. Även orkidéer borde de finnas mycket mer av om några veckor. Själv hittade jag bara en som redan var i blom.

Första natten stannade vi i Gythio. Det var som vanligt ett mycket trevligt stopp. Tyvärr så var vår favorittaverna under renovering. Men jag fick också lite renovering av huvudet. Bara utsidan dock och det som växer som ogräs på hjässan blev kapat till hälften.
Vi han också med en lite fotorunda i solnedgången och fotograferade de charmiga och förfallna husen som ligger efter bergssidan.

Dagen efter åkte vi vidare upp till Mystras. Vi tog omvägen om det danska smuggelskeppet som blir mindre för varje gång vi passerar här.  I Mystras såg vi de mest fantastiska olivlundar. Var enda kvadratmeter var täckt av blommor.

Vi stannade också till på några ställen vi ska besöka på vår gruppresa. Vi körde upp i den undersköna ravinen som går mellan Kalamata och Mystras. Där träffade vi på en gammal bekant. En engelsman som gillar att klänga på berg. Han finns faktisk med på bilden någonstans högt upp på klippan.  

På hemvägen körde vi i en vid båge norr ut innan vi landade på Kalamatas flygplats där vi hämtade upp en dotter innan vi körde hem.

Även här hemma blommar det för fullt så idag körde vi upp till Plats för att se hur långt mandelblommen har kommit. Den verkar vara mitt i nu. Några träd är överblommande och andra har inte slagit ut än.

Den blomstertid nu kommer!

Nu har vi åter haft en fin vecka med toppenväder. Mycket av dagarna har vi ägnat åt grönsakslandet. Efter den förfärliga hagelstormen har vi inte så mycket vackra grönsaker kvar. Kålplantorna ser för bedrövliga ut men Pak choi salladen har repat sig fint. De höst satta potatisarna är nu skördade. Som vanligt ger de rätt liten skörd. Potatisen jag satt i januari växer på sig riktigt fint.

Det är tid för skiftbyte i grönsakslandet och Christina har massor med frösådder som ska ut i när de är stora nog. Grönsakslandet är långt ifrån stort nog för att svälja hennes frösådder. Varför blir det så varje år?


Även naturen lever upp med massor av intressanta växter. Iris och olika orkidéer växer nu både högt och lågt. De första stenfrukterna har börjat blomma. Då vet man att snart är det dags för mandelträden att blomma. En stor äng med mandelträd i blom borde alla få se någon gång i sitt liv.

Två dagas vila och en dags vandring har vi börjat med nu när våren har kommit till oss. Hittills har det bara blivit tre vandringar men det ska bli fler. Antagligen blir det en tur i morgon.

Vi vandrar med lätt packning för våra kroppar börjar bli gamla och slitna. Så kaffetermosen får stanna hemma. Då är lyckan när man hitta rett kaffe efter vägen som kan förse oss med mer kraft.

Allt handlar inte om växter för oss. Även underhåll måsta skötas. Våra ytterdörrar i trä har aldrig haft något bra ytskikt. Jag har en känsla av att alla säljer färg här men ingen vet något om färg och utbudet är stort för metall men inget vettigt finns för trä.
Så när dörren började flagna för ett år sedan så köpte jag lite färg i panik och målade om dörrarna. Men redan nu börjar de flagna igen. Så det blev en ny nedslipning av färgen.
Den nya ytan består av pigment som jag gör av stålull, vinäger och tee. Det är bara att blanda ingredienserna och låta stå i en till två dygn innan trät stryks med blandningen. Ju mer trät torkar ju mer träder den bruna färgen fram. När trät var torrt igen så la jag på två lager hårdvaxolja.
Efter som trät bearbetas fler gånger med grovt sandpapper så ser man många spår i trät. Det ger en yta som ser ut att tillhöra en väldigt gammal dörr.
Nu hoppas jag på jag valt rätt behandling av dörren så jag inte måste gör om det nästa år.


Efter som det är långhelg nu så passade vi på att åka och storhandla i går. Favoritstället är marknaden i Kalamata. Det blev både skaldjur, kött och frukt med hem från marknaden. Så nu kan vi äta gott i flera dagar.  

Oj vilken vecka!

Nu har vi haft många dagar i sträck med soligt och tort väder. Då är det lämpligt att beskära olivträd och det har vi gjort nästan hela tiden. Även den stora sågen har varit framme och sågat ner lite intressant virke. I tomtgränsen mot hotellet har vi ett flerstämmigt träd som är saffransgult på insidan. Kanske kan det fungera att svarva något snyggt med. Så jag tog ner de höga stammarna så mu är det bara en lite buske.

En liten kort tur utanför tomten har vi tagit oss tid till. Den turen gick till Nomitsi. Vi har som mål att vandra genom alla byar som ligger inom några mils avstånd från oss. Det bästa med Nomitsi är att vi kan besöka våra vänner där. Elvira och Elias bor där med en magisk utsikt över havet i väster. De driver den bästa mäklarfirman här på Peloponnesos. Så ska ni flytta hit så kolla in då deras webbsite. https://housefinderspeloponnese.com/
Även vid denna utflykt gjorde vi ett besök och åt oss mätta på Elviras god varma mackor.
Men innan dess gick vi genom byn med kameran i skjutklart läge. Jag lyckades ta en bild innan objektivet vägrade fokusera.

Som tur var har jag en fungerande mobilkamera så det blev några bilder från kapell och kyrkor i byn.

Vi upptäckte att orkidéernas tid är har så det blev några flora bilder också.

Christina har länge tyckt att vi ska fixa till vår väg utanför parkeringen. Och jag förstår henne. Den sträckan var riktigt bedrövlig och många av våra gäster valde att parkera ute på huvudvägen i stället för vår parkering.

När vår albanske vän och mångsysslare kom förbi och erbjöd oss att fixa till vägen för ett för oss acceptabelt pris så slog vi till.

Nu har vi en fin lite hårdlagd backe förbi vår parkeringsplats. Nu återstår bara att se hur vattnet uppför sig vid en störtskur. Kommer mycket av vattnet rinna in och göra skador på vår parkering?
Blir det så kan vi alltid lägga betong på hela parkeringsplatsen också.

Det är inte bara en ny fin vägstump vi fick i går. Även en airfryer kom med posten. Så nu ska vi laga mat på ett nytt sätt.  
Vi gjorde ett test i gårkväll och fixade våra pommes frites i det stora svarta ägget. När vi läst på nätet är det denna rätt de flesta misslyckas med men inte vi. Det blev fantastiska pommes frites. Till lunch kommer det bli pankopanerad blomkål.

Mycket att fira!

Igår firade vi min födelsedag. Det är en dag att tänka tillbaka på livet och speciellt på det senaste året. Dagen före min födelsedag i fjol kom jag hem från Sverige där jag hade varit på strålbehandling i över två månader. Den dagen var en av de bästa i mitt liv.

Foto: C. Fryle

Även gårdagen blev mycket fin. Christina väckte mig på morgonen med en bricka fylld av paket och en liten vinterbukett från trädgården.

Foto: C. Fryle

Presentutdelningen fortsatte under dagen. Christina hade inte riktigt fått färdigt verktygslådan för brodöser. Men den hann bli klar under förmiddagen. Nu kan jag kanske hålla ordning på mina nålar, trådar med mera.

Foto: C. Fryle

Vi åkte till Kardamýli och åt en födelsedagslunch. Jag tror att de har världens godaste hamburgare på Kritamos.

Eftersom jag fått misopasta i ett av paketen (den är väldigt svår att få tag på här) så lagade jag en japansk auberginerätt. Miso- och honungsmarinerad rostad aubergine. Denna rätt tycker jag är fantastisk god. Den är inte särskilt svårlagad men innehåller många moment. Vill man inte laga den själv så kan man gå till restaurang Nami i Varberg och beställa in den med massor med annan god japansk mat.

Till auberginen drack vi ett grekiskt vin, Montenero, som vi köpte i en butik i Stoupa under dagen. Grekland är inte så kända för sina goda viner. Men dom finns och odlarna blir bättre för varje år på att framställa bra viner. Det vi köpte kommer från Nemea som är Peloponnesos stora vindistrikt. Vi blev riktigt nöjda med smaken.

Lugna dagar hos Fryle!

Nu är vi inne i den kallaste perioden här i Mani. Då är det lågsäsong för uthyrningen av gästvåningen. Men det har inte stått tom förutom den sista veckan när René var tvungen att åka hem och installera sig i en ny lägenhet.
Christina och jag har väldigt få måsten nu. Men vi håller oss sysselsatta.
Redan klockan fem gick jag upp och satte en surdeg. Den behöver lite extra värme för att jäsa  bra så jag tände en brasa till den.

När solen orkade över bergskanten var det dags att släppa ut hönsen. Då anfaller kycklingarna mig för de vet att jag slänger ut lite trekorn på marken. De har växt på sig bra och äter otroliga mängder. Jag tror det är dags att ta bort tuppkycklingarna för att få ner foderåtgången och hålla lugnet i hönsgården.

Foto C, Fryle

Igår blev min kasse färdig!
Jag började brodera den för några veckor sedan. Det var väldigt jobbigt i början. Jag hade ju aldrig broderat förut. Men efter hand så har jag lite ordning på nålen och tråden.
När jag började brodera så räknade jag med att ha att göra till midsommar i alla fall innan det blev en kase. Men igår hjälte Christina mig att sy ihop den.

Det är många nålar och trådar att hålla reda på när man broderar. Varje gång man ska byta tråd så försvinner nålen. Men det går antagligen även få ordning på detta.

För att få lite bättre ordning på nålarna tillverkade jag en nåldyna av olivträ, tyg och stålull. Nu ska jag aldrig mer tappa bort en brodernål.

Det är fortfarande innan frukost. Så det är mycket tid att slå ihjäl innan solen går ner. Nu står det mellan att städa golven eller gå ut och svarva något. Kanske hinner jag med båda.

Min nya slip kan ju inte stå still hela dagen. Den är ett fantastiskt komplement till min svarv.