Automatbevattning en lyx

Nu har vi äntligen köpt material som ska underlätta vår bevattning. Här i Grekland har nästan alla automatbevattningar och många växter behöver extravatten under de första åren.

Jag hade räknat ut att jag skulle klara mig på 17 meter grovslang och 8 meter smalslang för att lägga en bevattnings slinga till fruktträden på översta platån. Men slangen var så billig så jag köpte en rulle grovslang på 50 meter. När jag har utvärderat denna slinga så ska jag fixa bevattning på tre ställen till. Vi har ju massor med fruktträd, grönsaker och sticklingar som behöver vatten.  
Att sammanfoga grov och smalslang är väldigt lätt och efter som slangen aldrig är trycksatt med matartrycket så krävs det inte så mycket av noderna.

Och jag trodde att munstyckena skulle spruta ut vattnet i slangens riktning. Men där hade jag fel så detta montage fick rättas till.

Vid alla träd utom ett har jag hittills vattnat i nedgrävda petflaskor. Jag tror att de ska fungera bra med att ha hunstyckena nedstoppade i flaskorna.

Mina bevattningsautomater har flera inställningar, men det längsta intervallet är 72 timmar. Och de intervallet är nog lagom. Men bevattningstiden vid 72 timmar är 1 timme.

Munstyckena är ställbara. Jag trimmade in dem på 1 till 1,2 liter per minut. Men då blir ett lagom bevattningsintervall 24 timmar och fem minuters bevattning. Så det blir att trimma om så att jag kan nöja mig med bevattning var tredje dag.

Fiskeförbud

Jag har länge tänkt skaffa mig lite fiskeutrustning. En gång hade jag massor med spön, rullar, drag och annat att fiska med. Efter som utrustningen varit oanvänd i många år så gav jag bort den, för att den skulle sprida glädje till någon.
Nu när jag bara har hundra meter till havet och inget jobb att gå till så tycker jag det skulle vara skönt och rogivande att gå ner till klipporna och slänga i sitt lockbete. Men så kom det en pandemi och med den massor med förbud i vägen. Däribland fiskeförbud.

De små fiskebåtarna har tydligen inget fiskeförbud. De går dagligen ut och kommer in med sin ynkliga fångst. De har antagligen något certifikat som gör att de står över förbudet.

Fångsten är sällan stor och fiskarna är oftast små. Fisken läggs upp på marmorborden nere i hamnen och säljs. Jag är tveksamt till att inkomsterna täcker båtarnas bränslekostnader.

Medelhavet är som de flesta vatten utfiskat. Men det finns en ny art som förökar sig med framgång. Det är drakfisken som jag tror hör hemma i Asien. Den ska man helst inte bli stucken av. Om man blir det så kan man räkna med rejäla smärtor.  Smaken på den ska vara delikat, men jag har inte smakat de än. Om den gör gott på tallriken så gör den det inte i medelhavet. Den påstås tränga ut inhemska arter.

Runt hamnen borde det vara tätt med stolar och bord så här års. Förbuden har också drabbat tavernor och glassbarer. Så det enda som händer på uteserveringarna är ett sparsamt underhåll.

Den 4 maj kommer det bli ändring av restriktionerna. Vad det kommer att innebära har jag ingen aning om. Jag hoppas verkligen att jag ska få gå till Gnospi och ta mig ett bad.

Coronaeffekt på pixlar

Vi är väldigt mycket hemma nu när COVID-19 härjar. Då blir det mycket gjort i trädgården. Men jag kan ju inte gräva upp hela trädgården för at ha något att göra. I köket bakas det mer än vanligt. Men bakar gör nog alla andra också, för jästen är slut i de affärer jag besökt. Så nu har jag återupptagit en hobby. Arbeta med bilder i Photoshop. Men jag är väldigt ringrostig och många uppdateringar har skett sedan sist. Så det finns många nya funktioner att testa. Och nätet är fullt med photoshoptrix.

00001

Ett mycket användbart verktyg är smart lagningspensel. Det tog bara någon minut att få bort kraftledningen.

Här har jag skapat vattenpölar på marken. Det är inte särskilt komplicerat om man kan hantera lager och lagermask.

Att lägga ihop tre bilder kräver inte mycket i Photoshop. Däremot kräver det mer vid fototillfället. Ett stabilt stativ, ett jämt ljus över tiden och manuella inställningar på kameran.

Här har jag lagt två bilder över varan och gjort barkunden på underlagret (fotografen) vitt och sedan blandat överlagrat (blommor) i rasterläge underlagret.

Denna bild är ungefär gjord som föregående med undantag att jag maskat ut surfmännen med vattenspegling var för sig. Sedan har jag flyttat männen så de hamnar bättre i bilden. Sen har jag blandat männen med en solnedgångsbild.

Här har jag använt ett perspektivförvrängnings verktyg. Det är nog mer tänkt fixa till bilder som i kameran fått ett konstigt perspektiv. Men det går ju som här att användas tvärtom också.

En annan annandag

Idag är det annandag påsk här i Grekland. Den ortodoxa påsken firas inte på samma tid som den jag är van vid från Sverige. I år är det bara en vecka mellan dess två påskar.
Efter som förmiddagen började med fint väder så beslutade jag mig för att ta en cykeltur med kameran och Kolla läget.
Lägesrapport från vår by. I byn var det mycket stilla. Bara några fiskare och andra äldre gentlemän som hängde runt marinan.
I vanliga fall brukar det vara en febril aktivitet så här dags på annandag påsk. Alla ska äta grillat lam med sina släktingar och vänner. Tavernorna förbereder sig med att ställa ut fler bord än de har plats för och grilltrågen står tätt med sin hela lam som snurrar på sina spett. Men idag känns ingen grillrök och inga bord är utställda.

Det gick snabbt att känna byn på pulsen idag så jag cyklade vidare till Katafygi-grottan. Ingången ser inte mycket ut för världen. Men man kan bedra sig. Men kan vandra fem kilometer genom grottsystemet. Men grottan är större än så för den har en undre del som ligger under vatten och om några grott-dykare undersök den vet jag inte.


För den som är intresserad av geologi är nog grottans inre högintressant. Men jag håller mig på utsidan för där känner jag mig tryggare och kan ändå förundras av de vackra stenarna.

I stenen finns massor med fossiler som jag bara kan fantisera om var det varit en gång i tiden.

Även betydligt yngre spår i stenen finns det gott om.

Klipporna utanför grottan är kantiga och har skapat vackra formationer.

Men de flesta som besöker platsen är inte här för att det finns en spännande grotta. Här är även ett spännande ställe och bada på. Man kan hoppa från klipporna eller snorkla i en fantastisk miljö. Men man ska hålla sig på land om det går vågor.

På hemvägen stannade jag till vid fiskbordet för att se om fiskelyckan varit bra. Och det såg ovanligt bra ut.

Amatör på medelhavsodling

Att odla vid Medelhavet är jätteroligt. Det finns så fantastiskt många nya växter att upptäcka. Vi har ju alltid odlat växter för prydnad. Det gör vi nu också. Men de växterna spar vi till senare blogginlägg.
Vänster: Vi har många citrusar. Nu blommar de för fullt och sprider en fantastisk väldoft.
Höger: Det första citrusträdet vi köpte var ett citronträd. Det lilla trädet har hittills gett några få frukter. Apelsiner har vi inte fått några än. Men det är lite kart på träden så snart kan vi nog ätna egna apelsiner. Lime använder vi mycket, så ett sådant är också planterat och har gett några få frukter.
Våra citrus:
Citrus lemoni ’Polyphori’
Citrus, apelsin – sen
Citrus, apelsin – tidig
Citrus: ’Valencia’
Citrus × latifolia tahitilime, persian lime

Överst vänster.  En persika ’Redhaven’ är precis nyplanterad. Den har massor med frukter. Alldeles för många för att orka driva fram dem till mognad så strax ska jag ut och plocka bort varannan.
Överst höger: Granatäpple har vi två. Ett av träden har väl utvecklade blommor, så kanske blir det granatäpplejuice till hösten.
Nederst vänster: Ett fikon är plantera nära muren för att skymma insikten från vår granne. Fikonet är Ficus carica ’Vasilika Mavra’/’Royal Black’. Tydligen finns det fikon i olika färger.
Nederst höger: Den japansk mispeln, Eriobotrya japonica är ett fantastiskt vackert träd med sin samlade krona sina mörkgröna läderartade blad. Den ger också massor med plommonstora syrliga gula frukter som smakar ljuvligt. Vi har planterat vårt träd vid entrén för där behövs ju något riktigt vackert. Men än så länge är det litet och riktigt anskrämligt.

Mullbärsträd har vi två. Det till vänster i bild betraktar jag som mitt. Det är ett svart mullbär som har de sötaste frukter man kan tänka sig. Det är planterat en bra bit från huset för att slippa att de enormt pigmentfyllda bären ska hamna på någon stenläggning. Detta träd ska få en mycket bred och smal krona är det tänkt. Det kan vara svårt att förstå hur något brett kan vara smalt. Men kronan ska ha fyra vågräta huvudgrenar. Två åt öst och två åt väst. Åt norr och söder ska den inte ha några grenar.
Trädet till höger i bild är ett mycket vanligt träd i dessa trakter. Det är ett sterilt mullbär. Det ger inga kladdiga frukter som sölar ner allt i sin närhet. Det mullbäret används mycket som skuggträd på restauranger, barer, bakgårdar och i gatumiljö eftersom det har fördelen att lätt kunna formas. Vårt sterila mullbär ska stå som ett parasoll och skydda Christina när hon jobbar vid sitt planteringsbordet. Och på senhösten trillar bladen av och släpper fram solstrålarna, så att det blir varmt och skönt på arbetsplatsen under vintermånaderna.

Vi har två vinstockar: Vitis vinifera Αμπέλια Φράουλα/Fragola (som betyder jordgubbe) – en sen kärnfri och frisk druva. Denna står nära tomtgränsen och ska breda ut sig åt sidorna på en dryg meters höjd.
:Vitis vinifera ΣΤΑΦΙΔΑ ΣΟΥΛΤΑΝΙΝΑ Soltanina ska bilda skuggtak över nedre altanen och kanske blir det även en gren till övre altanen så våra gäster får något att smaska på.

Vi odlar ju också en hel del som är ätbart som inte växer på träd. Som potatisen på vänstra bilden. Blasten växer upp snabbt och blir inte så mycket av innan den börjar vissna ner. Men det blir fina potatisar under, om än inte så många. I går gick jag för bi en trädgård här i närheten där det växer potatis. Den blasten var minst fem gånger så fyllig som på mina plantor. Jag skyller mitt dåliga resultat på jorden.
På högra bilden har Christina planterat en rad med tomater. På denna yta odlade vi även förra året så jorden har lite bättre mullhalt, är porösare och innehåller mindre sten. Det verkar ha gett resultat för plantorna blir kraftiga och tillväxten är god.

Vänstra bilden: Mitt rödlöksland är jag väldigt stolt över. Plantorna är så vackra och snart kan vi börja skörda. Sen ska här stå en häck av något slag.
Högra bilden: Vitkål har vi på två ställen. Jag har fyra huvuden som jag känner ansvar för. Men det har inte gått så bra. Nu spricker de. Christinas rad med vitkål har inga tendenser till att spricka. Troligen sköter Christina vattningen medan jag missköter den.
Det var ju tänkt att jag skulle utveckla vår automatbevattning nu under våren. Men med de flesta affärer stängda så är det svårt att få fatt i grejer. Så vi får fortsätta handvattna.

Vi har ett pyttelitet jordgubbsland också. Det blir förvånansvärt mycket jordgubbar. Och de är både goda och vackra. Så jag ska ta mängder av sticklingar så jag kan få ett riktigt stort jordgubbsland nästa år.